ietthavavrosor - hösten blir nog inte så lätt ändå

hösten blir nog inte så lätt ändå

publicerat: | Kategori: tankar
 
Trodde på riktigt att jag skulle ta mig igenom denna höst utan ångest, självskadeimpulser, tankar på att spy efter maten eller impulser att skippa skolmaten. Var säker på att jag skulle ta mig igenom hösten med ett leende på läpparna, winnerbäck spelandes i hörlurarna, tumblr på datorskärmen och så stora mängder te att jag nästan skulle bo inne på toan. Så verkar det inte bli dock...
 
 
Idag är första tisdagen på länge som jag inte får gå till DBT gruppen, jag är inte längre välkommen dit. Vilket suger. Och gör ont. Och är så innihelvete jävla svårt att jag mest vill kasta mig ned för de alldeles för många trapporna vi har här på skolan. Fan för att vara arton!
 
Har även genomlidit en lunch utan människor, vilket var så otroligt triggande att jag var nära till gråten nästan hela tiden. Det påminner mig så mycket om när jag stod där på engelska skolan i sjuan och gömde mig bakom ett skåp för att slippa frågorna från folk; varför äter du inte? vart är dina vänner? 
INTE FAN VET JAG!
 
 
Som ni kanske förstår går allt åt helvete just nu, försöker genomlida veckan och ser fram emot dagen jag får kliva på tåget till vår huvudstad för att spendera en helg hos min syster. Snälla tiden, gå fortare!
 
Just det... tror inte jag har nämnt att jag bor hos pappa nu
vet ej hur längre det blir dock...
caos.