ietthavavrosor - october 2014

saknar dessa vackra varelser

publicerat: | Kategori: tankar
 
Jag har på senaste tiden varit nära att avlida på grund utav saknaden efter hästar. Är uppväxt med dessa stora varelser, gick som liten under magen på mammas småtokoiga hästar, haft armarna runt deras stora huvuden och skadat mig nästan för många gånger.. men vad gör en bruten arm när hästarna dränker en i deras vilkorslösa kärlek?
 
Saknar min fd. häst så mycket att jag snart går sönder. Hans tjocka man, rullningarna hos tränaren innan sadeln knappt hunnit tagits av och dom där jävla ögonen! Åh, vad jag saknar min prins 
 
Just nu när jag är nere i depresionen igen saknar jag hästarna ännu mer än vanligt. För det finns ingen terapi som är bättre än att få borra in huvudet i sin hästs man och gråta samtidigt som en andas in den där underbara doften.
 
Åh, älskade varelser

Kommentera inlägget

snabb uppdatering

publicerat: | Kategori: tankar
 
Av någon okänd anledning blev uppdateringen på bloggen, om möjligt, ännu sämre när jag fick mer tid över. Fråga inte ens hur det gick till, för jag har ingen aning.
 
Så vad har skett nu den senaste tiden?
1) jag pluggar nu endast halvtid, går endast på de teoretiska lektionerna och inte dom estetiska.
2) jag är mellan BUP och VUP just nu, utan hjälp mitt i höstdepressionen.
3) jag har verkligen ingen aning hur jag ska bo efter denna månad, det känns som att ingenting fungerar..
4) jag dansar ingenting och får pikar om mat och träning = matcaos
5) jag kanske kommer få träffa min ☆ redan vid nyår om allting vill samarbeta med mig
 
 
Så just känns det mest som att jag inte passar in någonstarns i detta universum. Skolan fungerar inte, psykiatrin är ett skämt, familj och vänner är alldeles för komplicerade. kanske är för fab.
 
och jag ser verkligen ingenting..
#LivetSomFattigLinsbärare

Kommentera inlägget

tankar kring skolan

publicerat: | Kategori: tankar
 
Jag är varken dum eller lat, om jag ska vara ärlig är jag nog ganska smart ändå. Jag mår helt enkelt bara för psykiskt dåligt för att klara av att gå i skolan med en massa människor jag innerst inne hatar.
Jag klarar inte av att ha 100% närvaro när jag får näst intill ingen sömn alls på kvällarna.
Jag klarar inte av att hantera alla människor och deras idiotiska pikar.
Jag klarar inte av att gå i en klass med personer jag enbart har ytliga relationer med.
Jag klarar inte av att få ett E i ett ämne jag utan problem skulle klara ett A i om jag mått bra.
Jag klarar helt enkelt inte av skolan.
 
Just nu känner jag mest för att hoppa av gymnasiet, plugga på distans hemifrån och köpa en islandshäst jag kan spendera all min lediga tid på vardagarna med. Helgerna vill jag helst ska vara ett fyllda av galna impulser, winnerbäck, rött vin och de personer jag bryr mig mest om.
 
Dock vill jag även dansa, kunna köpa kaffe på vasacafét för fem kronor och ta studenten om ett och ett halvt år. men...om jag försöker vara lite realistisk inser jag dock snabbt att det inte är möjligt för mig. Inte som livet ser ut just nu i alla fall. För faktum är att jag ännu har impulser till självskada varje dag, att badrum ännu triggar mig till att spy och att jag är rädd för att köpa mer medicin då alla de tabletterna tillsammans kanske skulle bli livsfarlig om jag tog dom alla tillsammans med alkohol. Jag tänker ju inte göra något utav det men det faktuma att dessa tankar ännu finns där säger så jävla mycket om hur jag egentligen mår...
 
Så just nu sitter jag och kollar på islandshästar, undviker de som liknar Mósi och drömmer om lyckligare dagar.
Har någon av er erfarenhet av att läsa på distans?
hojta gärna till då i så fall ♥