ietthavavrosor - mäskligheten, vilket jävla skämt

mäskligheten, vilket jävla skämt

publicerat: | Kategori: tankar
 

Denna dag har varit hemsk, så otroligt hemsk! Detta visste min väns pappas fru, ändå ringde hon mig nyss och skällde ut mig för att min vän mådde dåligt? Sade bland annat att jag sagt att det var hennes fel att jag hamnade på sjukhuset idag? Vilket jag inte hade. slyna. slyna. slyna. slyna!

Nåja, bakgrundhistoria här då;
Jag fick åka ambulans in till sjukhuset imorse, vid två-tiden ungefär, p.g.a. överdos och självskada. Inte överdos i den mängden att jag skulle klassificera det som ett självmordsförsök, för det var det inte. Kan inte förklara vad som pågick i min hjärna då, kan verkligen inte det. Vet inte själv ens vad som hände eller varför jag gjorde det. För saken är ju den att jag mår bra? Visst, februari suger då det nu var ett år sedan jag hamnade på sjukhus och ett år sedan mormor dog. Förutom det dock har det funkat okej, ingenting har egentligen varit dåligt.
Väl på sjukhuset hamnade jag till sist i ett rum, fick ta en mängd olika blodprover och kopplades senare till någon apparat som mätte puls etc. (tror jag) Fick slutligen även sy och fyfan! Kol och stygn, jag är ärrad för livet (no shit, darlin?) och kommer aldrig mer göra detta igen. aldrig mer!

Hur det än är fick jag åka hem efter att ha pratat med någon från bup (som tydligen sov när de ringde henne, ändå kom hon till sjukhuset med smink? Fan va bra prioriteringar, verkligen). Har varit hemma sedan åtta i morse eller så och mår bra, riktigt bra faktiskt. Eller ja, tills min väns pappas fru nu ringde och skällde ut mig. Mår väll fortfarande bra, är bara så sjukt arg!

För jag brukar också ringa till folk som nyss legat på sjukhus p.g.a. överdos och skälla ut de, ohja.
slyna.