ietthavavrosor - när ångesten äter upp förnuftet och enbart lämnar felaktiga känslor kvar

när ångesten äter upp förnuftet och enbart lämnar felaktiga känslor kvar

publicerat: | Kategori: tankar
 
Jag är en sådan person som beskrivs av sin psykolog som någon med otroligt långa känselspröt. Ett ord eller ett saknat sms kan förstöra en relation helt för mig. Även om jag vet att personen troligtvis glömde att svara på smset eller skämtade med den där lilla piken så förstår jag det sällan. Att veta någonting med inte riktigt kunna förstå det i vissa stunder skulle kunna vara en synonym till frustrerande, för gawhd det är hemskt!
 
Planen var att jag skulle spendera kvällen med min klass igår men efter att inte ha fått någon svar från någon efter lite mindre än en timme gick min tankegång något i denna stil:
"dom hatar mig, alla hatar mig"
"dom vill inte ha mig där"
"dom tycker att jag är jobbig"
"jag är ful, jag är hemsk, jag förtjärnar inte livet"
"jag vill inte, nejnejnej!"
"jag tänker aldrig mer lämna huset, my face is too ugleyy"
"fuck this, fuck that, fuck everything"
hat; så otroligt mycket självhat
 
Att skriva ned mina tankar såhär i efterhand får mig att inse hur fel de är, självklart är det inte så att de inte svarar på mina sms p.g.a. att mitt ansikte inte är tillräkligt vackert. Penny, det vet du! Ja, jag vet det; men jag förstår det inte just i stunder som dessa. Ångesten raderar allting jag vet och äter upp allt mitt förnuft och vips så är jag 129% känslostyrd.
 
Det mest ironiska är väll att mina tankar och känslor gör att jag låser in mig i huset och får känslan av ensamhet öka. Självklart blir jag ensam om jag låser in mig i huset och vägrar prata med andra människor, självklart! Sedan är det ju även detta med att jag kan ta en vecka på mig att svara på sms, att jag har en röt liten ikon vid min sms app där det står "10" är inte ovanligt.
 
Det är endast okej att inte svara på sms direkt när jag gör det
......